”Konst händer har en potential att bli betydelsefullt”

Han vill att Konst händer ska skapa något som består hos människorna som bor i Råslätt. Hugo Ranerås är enhetschef för Stadsgården Råslätt vid Jönköpings kommun och deltar i projektet. Vi ställde fyra frågor till honom om arbetet på plats.

Hur ser du på offentlig konst?
Jag tror att offentlig konst kan vara vad som helst, men det är en stor utmaning att få konst accepterad i det offentliga utan att förlora en del av det som just är konst. Vad jag skulle önska att vi letar efter och kanske finner, är ett uttryck som lyckas skapa en reaktion, ett engagemang och ett samtal utan att för sakens skull ses som en provokation eller något som hittats på ”von oben”. På Råslätt finns en stor lokalpatriotism och stolthet som det på samma gång vore roligt att knyta an till och testa lite. Det vore mäktigt om Konst händer kunde vara ett projekt som skapar något som faktiskt består på något sätt i området, kanske i den fysiska miljön, men framförallt i människorna som bor här.

Vilken betydelse ser du att Konst händer har?
Just nu, mycket litet. För en liten grupp aktörer har en process inletts och den har satt igång många tankar om vårt område och deras drivkrafter. Ett par individer står just nu med något i händerna vid strandkanten och när de väl kastat ut det så får vi se hur stora ringar eller vågor det blir. Konst händer har en potential att bli väldigt betydelsefullt, men det är alldeles för tidigt att uttala sig om det.

Hur du tycker arbetet har varit hittills?
Vi är fortfarande i en uppstartsfas som jag trodde att vi skulle vara förbi i slutet på maj. Men så kan det vara när du arbetar med de stora penseldragen. Än så länge är arbetet ganska fragmentariskt och ger ett lite osäkert intryck. Vi i har haft flera möten som bringat mer klarhet i vad alla parter har för roller och förväntningar, men de konkreta planerna dröjer. Förhoppningsvis kommer det att klarna inom den närmsta tiden när vi börjar tala mer konkret om vad som ska hända och vem som ska göra vad.

Hur ser du på processen?
Det går långsamt, som sagt, men så är det när nya världar möts – en del av idén är omöjlig och underbart naiv; att skapa en bättre värld med hjälp av konsten! Men det är en fråga om övertygelse och vilja, att se på något och definiera det tillsammans är svårt om det ska ske i för stora och otydliga sammanhang. Vi måste kanske börja i det lilla och bygga på det, även om vi bara når ett fåtal individer så kan det vara positivt om de för kunskapen vidare.

> Tillbaka till Råslätt