Konst i storskaliga infrastrukturprojekt

Storskaliga infrastrukturprojekt löper över en längre period, ofta flertalet år. Det kan vara ett stort antal aktörer inblandade, kanske även handla om ytor både över och under jord. En process som är lätt att tappa bort sig i, därför är viktigt att curatorn håller fast tag i detaljerna.

Att överbrygga skillnader
I det curatoriella arbetet ingår det att vara lyhörd och få olika aktörer att hitta en gemensam syn i vad som konsten kan bidra med i den nya miljön. I arbetet med projektet Västlänken: Kronotopia var en viktig pusselbit det övergripande konstprogrammet som vi, staten, staden och regionen tog fram gemensamt. Det curatoriella temat i programmet ska vara en utgångspunkt i arbetet med konstnärliga gestaltningar för samtliga aktörer och en språngbräda för konstnärerna.

Tiden – både en risk och en förutsättning
Tidsaspekten, att projekten löper över en längre period och därmed kan leda till integrerade gestaltningar, är avgörande för resultatet. Men det kan också innebära en risk. Att gnistan dalar och energin i projektet försvinner. Här gäller det att curatorn leder in plan- och byggprocessen mot rätt kompromisser, så att gestaltningen inte kompromissas sönder och på så vis behåller kontakten med sin själ hela vägen.

Att väcka intresset hos konstnärer 
Möjligheten att komma in tidigt i processen, när ritningar fortfarande ligger på bordet, ökar ofta intresset hos konstnärer då det finns större chans till att påverka hela miljöer. Det gäller även att curatorn på ett pedagogiskt sätt överför rätt information till konstnären. Något som sker löpande efter att ha satt sig in i projektets olika juridiska dokument, allt från kontrakt till beskrivningar av själva projektet och upphandlingsdokument.

> Läs mer om arbetet med Västlänken: Kronotopia

Hur går det till?