Samtal väckte frågor kring rädsla

Rationell och icke rationell rädsla. Historiska paralleller till 30-talet och dess kontraster gentemot vår samtid. Konstnärens och konstens roll då och nu. Det var några högaktuella frågor som diskuterades under Statens konstråds samtal ”Rädslans tider”, lördagen 23 september 2017, på Kulturhuset Stadsteatern. Samtalen var en del av vårt 80-årsjubileum.  

– Vi lever i en tid av rädsla. Det är terrorhot. Slitningar mellan öst och väst. Extremism är ordet för dagen. Statens konstråd bildades 1937 och nu är det 2017 – båda åren präglade av en tid av rädsla. På vilket sätt kan vi jämföra de här årtalen?

Moderator Kristoffer Lundström ställde frågan till dagens första gäst Elisabeth Åsbrink, författare och ordförande Svenska PEN. Hon var en av flera medverkande under Statens konstråds samtal ”Rädslans tider”, på plats var även Håkan Nilsson, konstkritiker, Armita Golkar, postdoktor klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet (KI), Anders Thornberg, generaldirektör SÄPO, Nisha Besara, vd Unga Klara och konstnärerna Loulou Cherinet, Carl Michael von Hausswolff, Linn Hilda Lamberg och Jonas Dahlberg.

– Det är en stor skillnad på världen då och världen nu. Individer och minoriteter har större rättigheter nu, än då. Det demokratiska styrelseskicket har blivit enormt. På 30-talet var det auktoritära styren, auktoritära samhällen. Det var auktoritära relationer mellan makthavare och medborgare, mellan män och kvinnor, föräldrar och barn, svarar Elisabeth Åsbrink.

Rädsla ur olika perspektiv
Konstkritiker Håkan Nilsson fortsatte tala om rädsla ur ett konsthistoriskt perspektiv. Bland annat rädslan hos de totalitära regimerna för den modernistiska abstrakta konsten på 30-talet. Men också hur konsten efter andra världskriget kom att bli ett verktyg för att bygga upp det demokratiska samhället, att det inte räckte för konstnärerna att stå vid stafflit och måla. De ville ut och påverka. Rädslor för det okända kom upp i flera samtal.

– Kunskap och erfarenheter gör oss inte immuna mot att vara människor. Men vad är det egentliga hotet och vem är hotet? Det är ofta så att vi missriktar vår rädsla och gör brutalt fel, sa Armita Golkar, postdoktor klinisk neurovetenskap KI.

– Man får inte låta rädslan ta över, vi måste leva som vanligt. Annars vinner dem som vill att rädslan ska vinna, och då har vi förlorat, sa Anders Thornberg, generaldirektör på SÄPO.

– Bakom rädsla måste det finnas en form av hot. Vem eller vad talar vi om då? Konsten skapar ofta ett tvetydigt rum, som gör det möjligt att uttala vissa saker, sa Loulou Cherinet, konstnär.

När ängslan tar över
Publiken fick under tre timmar följa samtalen på teman som ”Rädslans ursprung”, ”Rädslans ekonomi” och ”Rädslans rum”. Sist ut på scen var Nisha Besara, vd Unga Klara och konstnären Jonas Dahlberg.

– Jag anser att vi lever i ängslans tider och inte minst i politiken. Det finns inte kraft och ledarskap att forcera igenom jobbiga diskussioner som behöver tas, sa Nisha Besara.

Konstnären Jonas Dahlberg tog upp hans arbete med minnesplatserna efter terrorattentaten 22 juli 2011 i Norge. Konstverk som nyligen blev stoppade, efter mycket debatt. Han upplevde att det fanns en rädsla för samtalet.

– När politiker klampar in och tar över kulturens roll och den demokratiska juryns roll och uttrycker att det där vill vi inte ha, vi vill ha något som är helande. Då uppkom en obekväm situation som de inte riktigt kunde hantera.

80 år av konst i det gemensamma

Sedan 1937 har Statens konstråd arbetat med att utveckla konst i det gemensamma. Konst som reflekterar och interagerar med människan och med samhället. Konst som skapar rum för känslor, tankar och åsikter. Vi arrangerade fem samtal på temat "Rädslans tider" som en del av vårt 80-årsjubileum.

80 år i det gemensamma – se fyra av samtalen

RÄDSLANS TIDER – historiska paralleller och kontraster. Introduktion av Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. Keynote-intro av Elisabeth Åsbrink, journalist, författare och ordf svenska PEN och Håkan Nilsson, konstkritiker och docent i konstvetenskap

Moderator: Kristoffer Lundström

RÄDSLANS URSPRUNG – och dess dynamik. Armita Golkar, postdoktor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet i samtal med Carl Michael von Hausswolff, konstnär

Moderator: Kristoffer Lundström

RÄDSLANS BOJOR – spänningen mellan trygghet och frihet. Anders Thornberg, generaldirektör SÄPO i samtal med Linn Hilda Lamberg, konstnär

Moderator: Kristoffer Lundström

RÄDSLANS EKONOMI – incitament att förstärka rädsla. Anna Hedenmo, ordf Publicistklubben och programledare SVT i samtal med Loulou Cherinet, konstnär

Moderator: Kristoffer Lundström