Bostadsområdet Badhusberget

Kategorier: Stadsutveckling

Gestaltning i projekterings- och byggskede

Relationerna mellan hyresgästerna stod i centrum när bostadsbolaget Lysekilsbostäder skulle renovera en av fyra innergårdar i bostadsområdet Badhusberget.

Genom att se gestaltning som en social och kommunikativ process, där olika människor tillsammans diskuterar sina behov och idéer, har projektet inte bara skapat en ny gårdsmiljö utan även en ny gemenskap och stolthet i området.

Om Badhusberget

Hyreshusområdet Badhusberget i Lysekil byggdes på 1970-talet. Tidigare låg där ett stenbrott som levererade granit till byggprojekt över hela världen. Trevåningshusen, med sammanlagt omkring 400 lägenheter, ligger högst upp på Bohusklipporna med strålande utsikt över Västerhavet. Fyra slutna innergårdsmiljöer utgör områdets gemensamma rum med bland annat gräsmattor, fristående tvättstugor och lekplatser.

Runt hyreshusen finns stora öppna gräsytor där det ofta blåser friskt. I början av 1990-talet gjordes en renovering då balkonger och entréer på respektive gård fick en individuell färgsättning. Trots områdets höga och havsnära läge och trots att det ligger mycket centralt, har Badhusberget länge setts som Lysekils baksida. Det är inte många andra än de som bor där som har vägarna förbi.

Offentlig miljö som konstform

Lysekils kommun ingår i Fyrbodals kommunalförbund, där kommunen tillsammans med tretton andra kommuner (bland andra Orust) under flera år har deltagit i projektet ”Offentlig miljö som konstform”. Projektets grundidé har varit att lyfta fram de offentliga miljöerna som allas och den viktiga roll de spelar för relationer mellan människor.
Syftet med satsningen har varit att medvetet bidra till en ökad förståelse för – och kunskap om – gestaltningsfrågor i relation till de offentliga rummens olika funktioner.

Närhet

Bostadsbolaget Lysekilsbostäder siktade högt när de skulle förändra en av Badhusbergets fyra gårdsmiljöer. Istället för att enbart se till funktion, ekonomi och teknik var målsättningen också att de boende skulle känna gemenskap, glädje och stolthet över sin boendemiljö. Under 2010 genomförde studenter från Arkitekturutbildningen på Chalmers tekniska högskola ett projekt i Badhusberget på temat ”hållbara bostadsområden och medborgardeltagande”. Detta projekt lade grunden till arbetet.

De flesta av Badhusbergets hyresgäster kommer från olika delar av världen och har inte hunnit bo i Lysekil så pass lång tid att de etablerat några djupare relationer till vare sig Badhusberget eller turist- och industriorten Lysekil. Tidigare har flera av lägenheterna hyrts ut till Migrationsverket för korttidsboenden. Den centrala frågeställningen i projektet kom därför att handla om hur de boende – i alla åldrar och med vitt skilda erfarenheter och bakgrunder – själva skulle kunna engageras i utformningen av gårdsmiljön. Från första början var man på det klara med att det var nödvändigt att arbeta på plats för att etablera nära relationer till de boende. En projektgrupp formades tidigt, med bland annat Lysekilsbostäders projektledare Kiki Eldh, arkitekten Hans Grönlund och konstnären Katarina Vallbo.

Kontaktsvårigheter

Som boende i Lysekil kunde Kiki Eldh se till att projektgruppen i praktiken ”flyttade in” i en av de 86 lägenheterna på gården. Att förlägga gestaltningsarbetet till en trerumslägenhet på nedre botten skulle visa sig vara en både nödvändig och framgångsrik strategi för att på sikt etablera kontakter och börja samverka med de boende. Metoder som förslagslådor och informationsblad visade sig redan tidigt i projektet vara fel väg för att få kontakt med de boende. Inte heller de möten som tidigt anordnades om gårdens utformning lockade.

Projektet flyttade då ut sin verksamhet på gården, med kombinerade möten och fritt skulpterande i lera för alla som ville komma. Först då fick man kontakt med människor, inte minst barnen, som var nyfikna på vad som hände. Så småningom utgick allt från Gröna gården, uppkallad efter färgen på balkonger och portar, och projektet fick kort och gott heta Gårdsprojektet.

Dialog

I dialog med Badhusbergets hyresgäster växte det fram en vision om att skapa mervärden kring de platser där människor möts i vardagen: tvättstugor, lekytor och gångvägar. Parallellt ordnades workshopar med skolelever. Dessutom anordnades kollo med kultur- och fritidsaktiviteter för barn. Under de olika workshoparna gjordes modeller och ritningar som sedan samlades i projektlägenheten och där blev synliga genom ett av fönstren mot gården.

Genom ett annat fönster kunde förbipasserande ta del av bilder och information om gestaltningsprojektet. Allteftersom fick lägenheten nya funktioner för möten och samtal och under sommaren 2012 användes den som bas för två dagläger med kulturinriktning för barn.

Det offentliga rummet som livsmiljö

Samverkan mellan olika yrkesgrupper fokuserade främst på att tidigt skapa ett idéutbyte kring hur arkitektur, konst, belysning, planteringar med mera skulle utformas i samklang med de boendes behov och önskemål. När grundidéerna kring gestaltningen av innergårdsmiljön som helhet väl hade tagit form, tog de olika deltagande kompetenserna – i dialog med entreprenörer – ansvar för produktionen av de enskilda delarna i innergårdsmiljön.

En ny helhet

Konstnären Katarina Vallbo har på temat ”gårdens identitet” gjort en gestaltning i fyra delar med titeln Ansiktet – skälens spegel. För gårdsrummet har hon format tre större skulpturer föreställande olika ansikten. Hon har dessutom modellerat ett unikt litet ansikte för varje lägenhet. Dessa har gjutits i betong i tre exemplar och placerats i en liten låda. Under projektets gång har Kiki Eldh och Katarina Vallbo gått runt och knackat dörr för att lära känna de boende och som en symbolisk gåva överlämnat de tre små skulpturerna till varje lägenhetsinnehavare. Dessa har erbjudits att behålla en för egen del, gömma en i Lysekil och skicka den tredje till en utvald person någonstans i världen.

Konsten blev ett sätt att få kontakt med de boende och diskutera olika frågeställningar kring innergården som ett gemensamt offentligt rum. I den samlade konstnärliga gestaltningen ingår även en ljusprojektion – ett ansikte som lyser upp en av husfasaderna och som vänder sig ut mot de andra gårdarna. Ytterligare en skulptural installation som ger en orientering till projektets olika delar är placerad vid gårdens tvättstuga.

Ljusdesignduon Olsson & Linder (Erik Olsson och Jöran Linder), som arbetar med belysningsdesign främst i storskaliga modernistiska områden, fick uppdraget att sätta nytt ljus på Badhusberget.

Denna del av helhetsgestaltningen stöddes delvis av bidrag från Fyrbodals kommunalförbund. Olsson & Linder iscensatte och guidade en ljusvandring i området och arrangerade en  föreläsningsshow för boende och speciellt inbjudna. Genom att låta de boende medverka på plats i konkreta ljuslaborationer kunde deras synpunkter och önskemål vägas in i den belysningsplan som utarbetades för Gröna gården. Inredningsarkitekten Marie Erbéus ledde arbetet med färgsättning och målning av trappuppgångar och gårdshus. Den nya färgsättningen förstärker och uppdaterar gårdens ursprungliga färgtema.

Drömmen om en egenträdgårdstäppa

I gårdsprojektet har man också hämtat inspiration från vad som fanns på platsen långt innan bostadsområdet byggdes. Stenhuggaren Johan August hade vid förra sekelskiftet sin trädgårdstäppa i ett gammalt stenbrott på Badhusberget. Att få tillgång till en bit mark för odling har länge varit ett önskemål också bland dagens invånare. Några odlingslotter har nu på försök anlagts på en grässlänt som gränsar till gården.

Den tomma planen utanför tvättstugan med sin övergivna sandlåda omvandlades till en lummig oas med pergolaplanteringar, tillgång till skugga och avskilda sittplatser. Denna gestaltades av arkitekten Hans Grönlund i samarbete med trädgårdskonsulten Peter Hilton och var ett svar på de boendes önskemål om en gård för alla, där de vuxna kan sitta och prata och barnen leka.

Gårdsprojektet fortsätter i nya former

Ombyggnaden gjordes under sensommaren 2012 och invigningen hade formen av en stor gårdsfest. Lysekilsbostäder beslutade därefter att omvandla projektlägenheten till en plattform för konstnärer och kulturarbetare som vill samarbeta med barn och unga i bostadsområdet Badhusberget.

Regeringsuppdraget

Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer” och stadsutveckling

Gestaltningen för utveckling av bostadsmiljön på Badhusberget i Lysekil är en del av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer – 13 projekt runt om i landet har prövat nya idéer och lösningar för gestaltningen av våra gemensamma rum.

Uppdraget har 2010–2013 drivits av Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitektur- och designcentrum. Från och med 2014 börjar vi integrera stadsutveckling i kärnverksamheten. Mer om ”Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer” och stadsutveckling.