Om arbetet

I storskaliga stadsomvandlingar, som den här i Helsingborg, finns det stor risk att den mänskliga skalan går förlorad. Det kan visa sig i att omvandlingen inte uppfyller människors behov av varierade rumsligheter och socialt dynamiska livsmiljöer. I området kring Bredgatan fanns vid tiden för projektet en rad skiftande verksamheter – allt från småskalig industri och föreningsliv till bostäder och universitet.

Planering tillsammans med medborgarna
Under parollen ”Var med och påverka södra Helsingborgs framtid” bjöd kommunen tidigt in stadens alla invånare i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+. Stadsbyggnadskontoret ville utveckla en metod för open source-planering.
 Namnet är hämtat från dataindustrin där open source är ett samlingsbegrepp för programvaror där källkoden är fri, det vill säga tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Översatt till planprocessen blir open source en metod som bjuder in medborgarna att själva vara delaktiga i stadsbyggnadsprocessen för att få fram lösningar som utgår från deras egna behov.
Att arbeta med konst i det offentliga rummet och med prototyper är en viktig del i planeringsmetoden, där det går att prova sig fram genom att skapa frizoner. Simon Starling och designgruppen Front använde olika arbetssätt för att nå dit.

Simon Starling
Under sitt arbete på plats i Helsingborg kom Simon Starling i kontakt med många olika människor och verksamheter. En av dem var Helsingborgs brevduveförening med ett trettiotal medlemmar och ett antal duvslag. Själva duvslagen såg inte mycket ut för världen, men här samlades medlemmarna dagligen för att ge duvorna mat, vatten och träning. Brevduvesporten har en lång historia. Vid tävling transporteras duvorna till en avlägsen plats där de släpps för att sedan på kortast möjliga tid flyga tillbaka till sina duvslag. Brevduveföreningen gav Simon Starling intryck till ”Loft Lift”, som både är ett konstverk och ett försök att påverka de tankar som ligger bakom planeringsprocessen för H+.

Designgruppen Front
Front arbetade med frågan om hur material från de byggnader som ska rivas kunde få nya betydelser och funktioner i det framtida bostadsområdets offentliga miljöer. De tre
medlemmarna i gruppen intresserade sig för de speciella förutsättningar som finns i området och hur lokala material, gammalt hantverk, kunskap och historia skulle kunna återanvändas. Arbetet handlade om att skapa nya offentliga platser som innehåller berättelser och spår från det Helsingborg som inom några år skulle vara omgestaltat. Intresset för stadens berättelser låg i linje med kommunens ambition att värna områdets kulturhistoriska immateriella värden.