Offentlig konst – Ett kulturarv

3-årigt FoU-projekt om den svenska offentliga 1900-talskonsten. I samband med att svenska välfärdssamhället och folkhemmet växte fram under 1900-talet producerade stat, kommun och landsting tiotusentals konstverk för offentliga miljöer. Statens konstråd har undersökt hur den offentliga konsten mår idag och konstaterar att detta gemensamma kulturarv och hela kulturmiljöer från 1900-talet riskerar att försvinna. Läs mer i boken Offentlig konst – Ett kulturarv.

Den offentliga konsten har haft en framträdande roll i 1900-talets Sverige.  Många betydelsefulla konstnärer och konstverk finns representerade i våra offentliga rum. I ett treårigt Forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) Offentlig konst – Ett kulturarv har Statens konstråd kartlagt och analyserat den byggnadsanknutna konsten som finns i runt om i Sverige.

– Stora värden står på spel. Vi behöver nationella värderingsgrupper. Experter från områdena offentlig konst och kulturmiljö måste börja samarbeta. Dessutom behöver tillämpningen av lagar och bidragssystem utvecklas så att de också inkluderar offentlig konst i 1900-talsmiljöer, säger Henrik Orrje, Statens konstråd.

En projektgrupp med projektledare Henrik Orrje (Statens konstråd), Karin Hermerén, (Statens konstråd), Ann Landgren Danielson (Skissernas Museum), Charlotta Hanner Nordstrand (Göteborgs universitet) och Emilie Karlsmo (Uppsala universitet) har drivit projektet.

25 fallstudier runt om i Sverige

Offentlig konst – Ett kulturarv är centrerad kring 25 fallstudier som projektgruppen valde ut för djupare analys. Fallstudierna består av olika offentliga konstverk och miljöer från 1920 till 1990-tal, som finns runt om i landet. Många kända både svenska och internationella konstnärer och betydelsefulla verk finns bland fallstudierna. De finns i en mängd olika miljöer – i allt från simhallar, torg och t-banestationer till skolor och begravningskapell. På så sätt representerar fallstudierna den offentliga konstens skiftande karaktär och uttryck.

Nils Dardels John Blund på Stockholms stadsbibliotek, Pierre Olofssons färgsättning av byggnader i Kiruna, Alexander Calders L’un des nôtres i Lund, Siri Derkerts Ristningar i naturbetong på Östermalmstorgs tunnelbanestation, Torsten Billmans fresk Samhällsutveckling i Folkets hus i Gävle och en muralmålning av Randi Fisher i Seminarieskolan i Landskrona är några av de 25 konstverk som valdes ut.

Kartläggning och nationella samtalsseminarium

Samtidigt med analysen av fallstudierna kartlade projektgruppen den svenska byggnadsanknutna 1900-tals konst. De skickade enkäter om innehav av byggnadsanknuten konst till landets kommuner, landsting och regioner. Frågor och utmaningar som kom upp i projektet diskuterade de kontinuerligt med experter inom områdena offentlig konst och kulturarv runt om i Sverige.

FoU-projektets resultat

Resultatet av det tre år långa projektet presenteras i boken Offentlig konst – Ett kulturarv. Där konstaterar författarna att 1900-talets offentliga konst står inför stora utmaningar.

Vårt samhälle har förändrat sedan konsten skapades under förra seklet. Idag är många tidigare offentligt ägda byggnader och platser ägda av privata fastighetsägare, och förvaltningen går på entreprenad. Stora förändringar i äganderätten till den offentliga konsten har också skett.

– När verksamheterna förändras påverkas konsten. Ju fler förändringar, desto större risk för konstverken. Det kan gälla allt ifrån att en hall där ett verk finns börjar användas på ett nytt sätt till att en hel, eller delar av, byggnader eller platser rivs, säger Karin Hermerén, huvudförfattare till Offentlig konst – Ett kulturarv.

Den offentliga konsten är heller inte i dagsläget skyddad av kulturmiljölagstiftningen, som äldre kulturmiljöer är. De ses ofta inte som en del av fastigheten eller platsen där de finns. Detta leder till att dess skydd är svagt.

Även om den offentliga konsten står inför många hot så finns samtidigt många utvecklingsområden, mycket går att göra för att se till att förra seklets kulturarv bevaras för framtida generationer.

Läs mer i boken Offentlig konst – Ett kulturarv

Offentlig konst – Ett kulturarv går att köpa hos webbokhandlare, eller läsa direkt här. Klicka på publikationen för att visa den i helskärm. Då syns också en meny där du kan välja att ladda ner publikationen.

FoU-projektet har genomförts av Statens konstråd, i samarbete med Skissernas Museum vid Lunds universitet, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-medel.

Toppbild – Konstnärerna Hanns Karlewski, Sivert Lindblom, Heinrich Müllner och Hans Winberg gestaltade 1973–74 fyra takträdgårdar som samspelar med och kontrasterar mot den strukturalistiska byggnaden på Garnisonen i Stockholm. Foto: Guowei Yang.