Statens konstråd årsredovisning 2022

Statens konstråd fyllde 85 år förra året. Sedan 1937 har vi verkat för att konsten ska bli tillgängligare för fler – att konsten ska bli allas genom att ta plats i de gemensamma rummen där den kan möta människor mitt i vardagen. Det betyder att den finns för alla, även de som inte hittar till konsthallar och museer eller har råd att ha konst hemma. Att arbeta för att alla i vårt samhälle ska ha möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst är fortfarande vår viktigaste uppgift.

När Statens konstråd under 2022 flyttade till nya lokaler på Skeppsholmen inleddes ett nytt kapitel i denna långa historia. Flytten innebär att vi befinner oss på en plats som gör det möjligt att på ett bättre sätt än tidigare ta emot en bred publik – mitt i huvudstaden och i ett för oss helt nytt sammanhang med andra konstinstitutioner. Samtidigt är det en symbolisk flytt till en plats där vi nu aktivt arbetar för att synliggöra verksamheten i hela landet, för att sänka trösklarna för möten med konst och konstnärer och för att mer effektivt sätta strålkastarljuset på frågor som rör våra gemensamma rum och konstens betydelse. Under hösten introducerade vi två nya programserier för allmänheten. Målet är att öka kunskapen om offentlig konst och få fler människor delaktiga i diskussioner om hur de offentliga rummen formas. Att flytta in i den rika kulturhistoriska miljön som Kasern II utgör är också ett uttryck för den offentliga konsten som en betydande del av det gemensamma kulturarvet.

Samtidigt verkar Statens konstråd alltid i hela landet. I samarbete med konstinstitutioner i Boden och Lund gjorde vi för endast andra gången i Statens konstråds historia utställningar med verk ur samlingen. I dessa presenterade vi verk ur Coronasamlingen – resultatet av ett regeringsuppdrag 2021 att köpa konst för 25 miljoner till statens konstsamling. Utställningarna och den åtföljande publikationen fick stor uppmärksamhet. De bidrog till att skapa transparens kring förvärvsverksamheten samt till att lyfta frågor om vad som händer när medborgare möter konst vid besök på en myndighet, hur konsten på ett universitet bidrar till studiemiljön och utbildningen och vad det betyder att varje dag möta konst på sin arbetsplats.

I folkparkerna i Heby, Huskvarna och Björneborg färdigställdes under året tre lokalt förankrade konstverk med barn- och ungdomsperspektiv. Samarbetet med Riksorganisationen Folkets Hus och Parker är ett pandemiinitiativ och ett lyckat exempel på hur Statens konstråd tillsammans med civilsamhället kan bidra till att skapa meningsfulla mötesplatser. På Gotland genomförde vi i samarbete med en lokal institution två tillfälliga konstverk av internationella konstnärer som arbetat i naturområden i utkanten av Visby. De undersökande projekten handlade om ekosystem och hållbarhetsfrågor och engagerade många skolbarn och studenter.

Samarbetet med statliga fastighetsägare för att konsten ska bli ett självklart inslag när staten bygger utifrån enprocentsmålet utvecklades under 2022 och den första upplagan av metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, som publicerades i början av året, tog snabbt slut. Intresset för metodstödet är stort också bland kommuner och regioner varför vi på uppmaning av flera kommuner påbörjade arbetet med en version för kommunala beställare i samarbete med Jönköpings kommun. Intresset för att arbeta med konst bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen avspeglas även i de nya överenskommelser och samarbetsavtal som utöver de redan existerande med Akademiska Hus och Fortifikationsverket nu finns på plats med Statens fastighetsverk och Jernhusen. Vi ser att resultatet av Statens konstråds uppdrag Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger är att det för flera av de statliga fastighetsägarna numera är en självklarhet att staten ska agera förebildligt som beställare genom att avsätta medel för konstnärlig gestaltning i samband med ny- om och tillbyggnad. En stor utmaning för Statens konstråd under de närmaste åren blir att leva upp till de förväntningar som finns på att möta bland annat Jernhusens stora satsningar på stadsutvecklande stationsnära stadsdelar och Fortifikationsverkets omfattande utbyggnad av regementen.

Målet i våra samarbetsprojekt är att konstnärlig kompetens ska finnas med i tidiga skeden av planerings- och byggprocesser. Då kan konstnärliga processer stimulera till ett kreativt innovationsklimat och öka möjligheten att hitta innovativa lösningar, även för andra yrkeskategorier. Ett exempel där konstnärer deltagit redan på idéstadiet är vårt samarbete med Trafikverket kring Norrbotniabanan. I ett pilotprojekt om den nya järnvägsdragningen arbetade vi med tre konstnärsgrupper som i dialog med kommuner och regioner längs sträckningen bjöds in i ett väldigt tidigt skede för att ta fram idéer kring hur miljön längs den här 27 mil långa järnvägen skulle kunna se ut. Samarbetet bidrog till nytänkande och innovation redan i planeringsarbetet. Att skapa möten mellan olika kompetenser för att utifrån ett helhetsperspektiv integrera konst i människors närmiljöer är en viktig del av att skapa de hållbara livsmiljöer som politiken för gestaltad livsmiljö innebär. Detta är vägledande för Statens konstråd och präglar nu hur vi väljer nya projekt och platser att arbeta på.

Sveriges riksdags demokratijubileum avslutades med invigningen av konstnären Astrid Göranssons Kom som du är!, ett konstverk som uppmärksammar demokratins hundraårsfirande och lyfter fram de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna. Verket, beställt av och producerat i samarbete med Riksdagsförvaltningen, kan betraktas som ett minnesmärke över de fem pionjärerna. Tillsammans med antologin Offentligt minne, offentlig konst som Statens konstråd publicerade på både svenska och engelska bidrar det till ett fördjupat offentligt samtal om minnesmärken och monument i vår tid.

Under 2022 utforskade Statens konstråd den digitala sfären som offentligt rum. Konstnären Ilja Karilampis verk FolkFigur är en gratis NFT som konstnären beskriver som ett slags dynamiskt och kollektivt porträtt av Sverige i varje ögonblick – en maskot för Sverige. Satsningen kan beskrivas som ett pedagogiskt projekt som sprider kunskap om ett samtidsfenomen som också påverkat den samtida konsten. Genom att på ett lättillgängligt sätt sänka trösklarna för att ta del av en ny teknologi bidrar verket till att utveckla och sprida kunskap om en teknologi som revolutionerat kreatörers möjlighet att äga det innehåll de producerar på nätet.

Att bidra till att fler känner att de kan delta i samtal som rör hur våra gemensamma rum formas är bland det viktigaste Statens konstråd kan göra framåt. I grunden handlar det om att stärka allas möjligheter till kultur- och konstupplevelser – i såväl större städer som i mindre samhällen i glesbygd och på landsbygden.

Patrick Amsellem, direktör

För att ladda ner rapporten så klickar du på nedladdningsikonen till vänster om rapporten i visualiseringsfönstret. Om du inte kan se ikonen i mobilläge kan du ladda ner årsrapporten i vår mediabank.