Livet mellan bostadshusen då?

Välkommen till två samtal om boendemiljöer och gestaltning!

När historiskt många bostäder planeras har livsmiljöerna mellan husen blivit en akut fråga. Allt fler ser gestaltningens potential genom offentlig konst, arkitektur, kulturarvsfrågor och sociala dimensioner. Men hur går det till? Vem tar ansvar? Och vad säger ministrarna?

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och miljöminister Karolina Skog hör till deltagarna i de två samtal Statens konstråd arrangerar 6 juli under Almedalsveckan i Visby.

I det första lyfter vi konkreta exempel på erfarenheter från boendemiljöer inom regeringsuppdraget Konst händer.

I det andra, med ministrarna, talar vi om ansvar, om utmaningar och om vad som behöver hända för att ta till vara gestaltningens potential.

Minnesvård: Vinnare utsedd

Lea_Porsager_Pa_Gang

Juryn har utsett en vinnare i tävlingen om minnesvård efter flodvågskatastrofen 2004. Hör den vinnande konstnären Lea Porsager berätta om sitt idéförslag Gravitational Ripples. 
Av: Ricard Estay/Statens konstråd 2017. 

Läs pressmeddelandet här.

Cherinet och Eriksson på Moderna Museet

Bild på tre människor under inspelning av Övning inför ett psykodrama av Annika Eriksson

Nu visas separatutställningar med Loulou Cherinet och Annika Eriksson på Moderna Museet. Båda konstnärerna har nyligen varit aktuella i projekt producerade av Statens konstråd. Cherinet deltog i projektet HoW (House of Words) som var en del av Göteborgs Internationella konstbiennal 2015. I den gamla gruvorten Grängesberg filmades Annika Erikssons videoverk Övning inför ett psykodrama/In Preparation for a Psychodrama inom serien Industrisamhälle i förändring.

Läs mer om arbetet och utställningarna här.

Magdalena Malm om offentlig konst idag

Magdalena Malm, direktör på Statens konstråd

– I den situation vi befinner oss i, med filterbubblor och åsiktkorridorer erbjuder konsten i de offentliga rummen en gemensam arena, en plats för samtal och diskussion i människors vardag. Den offentliga konsten är enormt viktig just nu, säger direktör Magdalena Malm. Statens konstråd firar 80 år och offentlig konst har blivit än mer viktig för samtalen om det gemensamma i samhället. Vi ställde några frågor till Magdalena Malm om arbetet det senaste året.

Läs intervjun

Minnesvård: Se förslag och anmäl namn

Fem förslag Minnesvård för flodvågskatastrofen 2004

Nu är det offentligt vilka fem förslag som tävlar om utformningen av minnesvården för flodvågskatastrofen 2004.

Se alla förslagen här!

Förslagen ställs också ut på Thielska Galleriet, på Djurgården i Stockholm, ett stenkast från den plats där minnesvården kommer att invigas 2018.

Anhörigas namn i Minnesvården
Minnesvården kommer att innehålla namn på omkomna, förutsatt att deras anhöriga lämnar samtycke. Läs om hur samtycket går till här.

Johanna Gustafsson Fürst: ”Vi utvecklar idéer gemensamt”

Porträtt av Johanna Gustafsson Furst

– Teamet ska fungera både som referensgrupp, vara ambassadörer för arbetet och utveckla idéer gemensamt. Vi jobbar i ett gemensamt rum och jag tycker om att processen liknar rummet det skall vara i, säger Gustafsson Fürst i vår intervju om arbetet på plats i Kungsmarken – en av platserna inom regeringssatsningen Konst händer.

Ta del av Konst händer och läs hela intervjun här.

Nya kurser utvecklar arbetet med konst i offentliga rum

Foto: Guowei Yang

Nu öppnar Akademin Valand två kurser om att arbeta med samtidskonst i det offentliga rummet! De är resultatet av en dialog mellan Statens konstråd och Valand om betydelsen av att höja kompetensen och skärpa den kritiska diskussionen kring de olika sätt som konstnärer kan arbeta i de gemensamma miljöerna. Den ena riktar sig till curatorer, den andra till konstnärer. Vi ställde fyra frågor till Magdalena Malm.

Vad är bakgrunden till initiativet?
Den offentliga konsten har utvecklats explosionsartat under de senaste åren. Det är inte längre ett område i konstens utkanter utan ett centralt fält i samtidskonsten. Det är en viktig plattform för konstnärer som vill utforska de gemensamma rummen, kommentera och spegla samhällsutvecklingen och arbeta fördjupat i relation till en situation och plats. I offentlig konst kan konstnärer också laborera med helt andra skalor än i gallerier och museer och utforska hur konst och arkitektur kan utformas i dialog med invånare.

Varför blev det två kurser?
Att arbeta med konst i de offentliga rummen kräver en helt annan kompetens än vid museiutställningar. Det handlar både om curatoriell och konstnärlig kunskap för att koppla situation och tematik, men också om konkret kunskap om hur man involverar lokala aktörer och publik och en förståelse för kommunala processer. Att förhålla sig till en verklig plats och samtidigt värna den konstnärliga integriteten kräver skarp förmåga till förhandling. Kurserna är en möjlighet till fördjupning, både för dem som redan arbetar med offentlig konst och vill hitta nya förhållningssätt och för curatorer och konstnärer som vill kliva ut i det offentliga rummet.

Hur ser du på samarbetet mellan Akademin Valand och Statens konstråd?
Jag är otroligt glad över att vi har ett så bra samarbete. Valand har en mycket tung kompetens i området och vi på Statens konstråd har en djup praktisk kunskap. Genom samarbetet mellan oss skapar vi särskilt goda förutsättningar för att ytterligare höja nivån på den konst som tar plats utanför konstrummen.

Vad händer nu?
På Statens konstråd arbetar vi nu för att ännu fler utbildningar ska utveckla arbete med konst i offentliga rum. Det är avgörande för att stärka de långsiktiga förutsättningarna för hög kvalitet. Vi behöver höja kompetensen och förståelsen för att arbeta i tidiga skeden där konstnärerna och andra yrkesgrupper samverkar i utformningen av staden.

Läs mer om och sök till Att beställa och curatera samtidskonst i det offentliga rummet

Läs mer om och sök till Att arbeta konstnärligt i det offentliga rummet

Danilo Stankovic monterar nytt konstverk i Luleå

Konstnär Danilo Stankovic monterar sitt konstverk på Luleå Tekniska universitet.

I maj 2016 var Danilo Stankovic tillsammans med snickare i Luleå för att montera målningen När Fåglar Tystna i A-huset på Luleå tekniska universitet. De satte upp målningen stycke för stycke i sju sektioner.

När Fåglar Tystna
I folktro är skymningen tidpunkten då det okända vaknar. När A-huset, Luleå Tekniska Universitet, byggdes om fanns en önskan från studenterna att genom konsten få möjlighet att tänka utanför boxen – öppna sina tankar mot något utöver tentor och studierutiner. Konstnär Danilo Stankovic gick i dialog med traditionell kunskap och ockulta värden för att göra monumentalmålningen När Fåglar Tystna. Kanske kommer den att öppna gluggar mot andra dimensioner i studentvardagen.

Referensgruppen träffas för Konst händer

Det börjar närma sig upploppet för valet av platser inom Konst händer, en regeringssatsning som innebär att Statens konstråd under tre år – 2016-2018 – ska arbeta med konst i miljonprogrammet tillsammans med människorna som bor där.

152 ansökningar har kommit in från civilsamhälle och kommuner, med förslag på situationer och platser att påverka genom arbete med konst. För att få ansökningarna belysta utifrån så många aspekter som möjligt har Statens konstråd anlitat en referensgrupp med bred erfarenhet av arbete både i civilsamhället och i miljonprogrammet, och med expertis från många olika områden.

Kriterierna som gruppen tittar på i de inkomna samarbetsförslagen är bland andra konstnärlig utvecklingsbarhet, platsens utvecklingsbarhet, möjligheter för lokal samverkan, ekonomisk genomförbarhet, långsiktighet och möjligheter för tidig samverkan mellan olika grupperingar och yrkesgrupper. Referensgruppens andra möte ägde rum på måndagen.

– Vi är i ett mycket intressant skede i arbetet nu, säger Lena From, projektchef för Konst händer.

– Det har varit många livliga och konstruktiva samtal under dagen. Referensgruppens input betyder mycket för våra fortsatta ställningstagande.

Besked om vilka projekt som går vidare offentliggörs under vecka 17, 25-29 april.

Deltagarna är från vänster till höger i bild: Mandana Moghaddam, konstnär, Monica Sand, forskare vid Arkitektur- och designcentrum, Viktoria Nguema, handläggare på Statens kulturråd, Edda Manga, idéhistoriker och forskare vid Mångkulturellt centrum, Viktoria Percovich, ekonom och Tor Lindstrand, arkitekt och lärare vid KTH.

Fyra frågor om konstköp

Foto: Ricard Estay.

100 000 verk. Så stor är den samling av så kallad lös konst som Statens konstråd har hand om. Där finns måleri, skulptur, grafik, fotografi, konsthantverk, ljudverk och videoverk. 90 % är utplacerade på statliga myndigheter och verk. De finns i entréer på arbetsförmedlingar, i väntrum på häkten och i receptioner på ambassader i utlandet. Våra konsulter ställer samman särskilda konstkollektioner för varje plats.

För att hålla samlingen uppdaterad köper vi varje år ny samtida konst. Anders Olofsson är ansvarig för inköpen.

Foto: Ricard Estay.

Varifrån köper ni verken?
– Vi köper konst både från gallerier och direkt från konstnärer. Förra året var antalet köp fördelat med cirka 50-50 mellan gallerier och konstnärer. Men sett till inköpsvärdet var fördelningen cirka 65-35 till galleriernas fördel.

Varför köper ni både från gallerier och direkt från konstnärer?
– Gallerierna har en viktig roll på konstscenen eftersom de jobbar långsiktigt med att lyfta fram och utveckla enskilda konstnärskap. De kan ofta hjälpa konstnärer att nå ut bredare än de hade kunnat göra själva. Men merparten av landets konstnärer saknar gallerist. Det är en av anledningarna till att vi köper från både gallerier och konstnärer.

Händer det att ni köper konst direkt från en konstnär, trots att det finns ett samarbete med ett galleri?
– Vi frågar alltid konstnären om det finns ett avtal med en gallerist för att undvika avtalsmässiga problem mellan konstnären och galleristen. Vi måste helt enkelt veta att den vi köper av verkligen har rätt att sälja verket till oss. Relationen mellan konstnär och gallerist är dock ett område där det gäller fri avtalsrätt. Vi kan inte som myndighet lägga oss i. De bestämmer själva vilket upplägg de vill ha.

Hur hanterar ni offentliga uppdrag där konstnären också har en gallerist?
– Ända sedan Statens konstråd bildades 1937 har vi alltid fört en direktdialog med konstnärerna om de offentliga uppdragen. Det är avgörande för att vi ska kunna producera konst som utgår från den aktuella platsen. Vi uppskattar verkligen galleristernas intresse för konst i det offentliga rummet och deras önskan att involvera de konstnärer de företräder i offentliga uppdrag. Däremot kan vi inte lägga oss i hur samarbetet ser ut mellan galleristerna och konstnärerna.

Läs mer om statens konstsamling

WTF AM I, WHITE? by Carola Grahn

© Carola Grahn/ WTH AM I, WHITE?, Channa Bankier/ Stort hav, Eva Löfdahl/ Utan titel, Lizzie Olsson Arle/ Djuret och Lejon III, Ylva Westerlund/ Anew world, yes but when och Dream wasteland, Ulrika Hydman-Vallien/ Djungellek och Lars Lerin/ Mitt i Svolvaer och Utan titel. Foto: Ricard Estay.

Feminist, kristen, same, allt inrymt i samma mångsidiga person. Carola Grahn beskriver sig själv som en paradox. Verket WTF AM I, WHITE? bygger på hennes erfarenheter från en workshop för konstnärer från minoritetsfolk i kanadensiska Banff. Med själ och hjärta gav hon sig in i veckolånga diskussioner om hur en som konstnär ska kunna bryta den vita majoritetens tolkningsföreträde på kulturens område. Men plötsligt insåg hon att hon själv var en av de få vita i gemenskapen. Hon beskriver det som ett blixtnedslag. Vit! Herrefolkets hudfärg, kolonisatörernas hudfärg, förtryckarens hudfärg. Identitetsbegreppet ställdes på huvudet. WTF AM I, WHITE? är Grahns dokumentation av den aktion hon gjorde på platsen. Orden breder ut sig i snölandskapet. Anklagande, insiktsfulla, drabbande. Är vi alltid den vi tror oss vara?

Statens konstråd producerar varje år ett hundratal exklusivt utformade konstkollektioner för svenska myndigheter. WTF AM I, WHITE? ingår i den senaste kollektionen som vår konstkonsult Magnus Mattsson just nu sammanställer.

Statens konstråd träffar Gatuplan

Bild på Magdalena Malm och Lena From

Hugo Röjgård, Magdalena Malm och Lena From pratar Konst händer, Statens konstråds historia och diskuterar personliga favoritverk.

Gatuplan är en podserie av och med Hugo Röjgård där han tillsammans med inbjudna gäster behandlar ämnen som finns i eller har en koppling till det offentliga rummet.

Lyssna på Avsnitt fem om Statens konstråd

Foto: Ricard Estay.

Vill du träffa Statens konstråd om Konst händer?

Fram till i mars har vi informationsträffar om regeringssatningen på följande platser i landet:

  • 28/1 Östersund: Storsjöteatern, Fredssalen kl 13.15–14.15 respektive 18.15–19.15
  • 1/2 Kristianstad: Kulturkvarteret, Lilla salen kl. 12.30–13.30
  • 1/2 Malmö: Moriska paviljongen, Spegelsalen kl. 17.30–18.30
  • 2/2 Stockholm: Statens konstråd, Hälsingegatan 45, kl. 18.00–19.00.
  • 3/2 Stockholm: Statens konstråd, Hälsingegatan 45, kl. 13.00–14.00.
  • 4/2 Luleå: Sensus, Varvsgatan 53, kl. 13.00–14.00 eller 17.30–18.30
  • 10/2 Trollhättan: Folkets hus, Stora biosalongen kl. 13.00–14.00
  • 10/2 Göteborg: Blå stället, Stora salongen kl. 18.00–19.00
  • 17/2 Stockholm: ABF-huset, Sveavägen 41, kl. 18.00–19.00.
  • 19/2 Karlstad: Bibliotekshuset, Sessionssalen kl. 13–14 respektive 16.30–17.30

MUHAMMAD ALI PÅ STATENS KONSTRÅDS LAGER

Kan det verkligen stämma, Muhammad Ali på Statens konstråds lager? När vi i veckan skulle sammanställa ännu en kollektion till vårt Grafikprojekt dök det upp igen – ett grafiskt blad, signerat av Muhammad Ali. Redan för några år sedan fick det oss att hoppa lite extra runt packbordet när verket kom in som ett av de cirka 3000 som myndigheter returnerar till Statens konstråd varje år. Vi granskar, registrerar och lagerför verken i väntan på att placera ut dem på en annan myndighet. Och ibland hittar vi rariteter med egna historier.

Det här grafiska bladet föreställer en boxningsmatch. Och signaturen är tydlig. Men kunde vi verkligen skriva in boxaren som konstnär i vår databas? Andra konstverk kom in och det grafiska bladet fick vänta. Tills nu. Vi bestämde oss för att undersöka Muhammad Alis konstnärskap en gång för alla.

Det visar sig att Muhammad Ali gjorde totalt fyra olika grafiska blad 1978-1979, alla med samma mått. Ett föreställer ett flygplan, ett annan ett fyrtorn, ett tredje en moské och det fjärde är en serieteckningsinspirerad återgivning av en boxningsmatch. Samtliga gjordes i en upplaga om 500 exemplar. Verken är ett exempel på vad man i USA benämner Celebrity Art, konst producerad av kändisar. Marknaden för sådan konst är stor men inte alltid så väl ansedd.

”Sting Like a Bee”, som bladet heter, köptes inte in av Statens konstråd utan hamnade i vår samling när en myndighet returnerade ett stort antal verk som man inte längre ville ta hand om. Nu kommer den att ingå i en av de fler än 100 nya kollektioner som vi varje år ställer samman för olika myndigheter.

CRT2

Världens största forum för konst och samhällsutveckling

Fler än 50 internationella talare diskuterar utbildning och andra metoder för att sprida kunskap på Boys and Girls High School Campus i Brooklyn, New York.

Alla presentationer finns också tillgängliga i efterhand.

I november 2014 arrangerade Statens konstråd Creative Time Summit: Stockholm tillsammans med teamet från Creative Time på temat ”Exploring socially and politically engaged art in a global context”.

Två minuter med Lisa Rosendahl

Bild på Lisa Rosendahl. Curator på Statens konstråd.

Lisa Rosendahl är curator för Statens Konstråds serie Industrisamhälle i förändring, som bjuder in konstnärer att göra sin personliga tolkning av temat. Just nu visas Annika Erikssons kortfilm Övning inför ett psykodrama, verk nummer två i serien, på Dansrotundan Brändan i Malmö Folkets Park.

Varför valde du ett samarbete med just Annika Eriksson?
– Annika är en av Sveriges internationellt mest erkända konstnärer. Hon bor i Berlin sedan många år tillbaka, men jag visste att hon intresserat sig för hur Sverige utvecklats sedan 1950-talet. Jag bad henne att fritt förhålla sig kring vår tid och dess problematik och det landade i en film om några unga människor som befinner sig i ett slags tidsficka: Placerade i en miljö som formats av svunna tiders ideal väntar de på en framtid som ännu inte tagit form.

Hur kommer det sig att filmen utspelar sig i Grängesberg?
– Annika reste runt i Bergslagen och fastnade till slut för Grängesberg, som är en av Sveriges många forna bruksorter. En gång i tiden var ortens gruva en av Sveriges största arbetsplatser. Den lades ned på 1980-talet men idag har orten andra stora arbetsgivare och lever vidare utifrån nya förutsättningar. Det avgörande för Annika var att hon träffade så bra människor att samarbeta med i Grängesberg. Folkets Park drivs idag av ideella krafter med stort engagemang och i Ludvika kom hon i kontakt med amatörteaterföreningen Teaterslaget.

Varför visas filmen just nu i Malmö Folkets Park?
– Filmen hade premiär i Folkets Park Grängesberg i början av oktober. Men den handlar om ett samtida Sverige i en mer allmän bemärkelse och därför ville vi visa den också i andra delar av landet. Malmö var först i landet med att bygga en folkpark och Grängesberg var nummer två. Arkitekturen på de båda platserna liknar varandra och det bidrog till att vi tyckte att Malmö Folkets Park var en passande inramning.

Läs mer om Övning inför ett psykodrama

Återblick 2015. Inblick 2016.

   
Magdalena Malm om pågående projekt – och allt som händer framöver.

En konstkollektion på kontoret!

Till vardags handlar vårt arbete med konstkollektioner om verk på andras arbetsplatser, men nu har vi fått konst även till vårt eget kontor.  Ett av verken är Jakob Simonsons modell av sin ateljé, Camera, i skala 1: 10 cm. Att kika in i den spegelklädda ateljén är som att titta i ett kalejdoskop.  Med alla oändliga vinklar och perspektiv tänker vi oss också att vi får möjlighet att blicka in i konstnärens huvud. Temat för konstkollektionen, som bara stannar här på kontoret i två år, är ”Att våga”. När vi har kollegor, beställare och gäster på besök vill vi att verken ska inspirera dem och visa hur man kan tänka och göra med konst på myndigheter.

© Christian Andersson/BUS 2015. Foto: Ricard Estay.

Claire Doherty blir intervjuad av Kulturnyheterna

Inför förberedelserna till samtalet av boksläppet Public Art (Now) intervjuas Claire Doherty på Statens konstråd. Claire Doherty talar om dagens konst i offentliga miljöer.

Här kan du se intervjun med Claire Doherty av Kulturnyheterna.

Foto: Ricard Estay

Ricard Estay dokumenterar konst i ministudion

I ministudion på lagret i Stockholm dokumenterar Ricard Estay ny konst som vi har köpt in och äldre verk som funnits länge i samlingen men som behöver finare bilder. Just här plåtar han verket The Tread Wrapping Mac av Anton Alvarez. Klick!

Statens konstråd/BUS 2015 Foto: Jessica Diviani

PS. Här, på lagret i Stockholm, passerar i genomsnitt 200 verk i månaden, för att myndigheter som haft konsten kanske bygger, flyttar eller tilldelas ny konst av oss.

Återblick 2014. Inblick 2015.

   

Glimtar från det vi gjort under 2014 och inblickar i vad som kommer att hända 2015. Magdalena Malm, Direktör på Statens konstråd berättar.

Curator Lotta Mossum intervjuad om sitt arbete i offentliga miljöer

– Det händer ganska ofta att man säger ”Det var intressant men inte här”.

Vid en offentlig diskussion om konstens former och kriterier vid Hanaholmen i Finland, blev Statens konstråds curator Lotta Mossum intervjuad om sitt arbete. Seminariet arrangerades av Kulturfonden för Sverige och Finland den 2 december, i syfte att lyfta frågor om hur man kan involvera konst och konstnärer för att skapa bättre offentliga miljöer.

Se Creative Time Summit: Stockholm här

STOCKHOLM. Här kan du se Creative Time Summit: Stockholm.

Se Creative Time Summit: Stockholm här
Allt om Creative Time Summit: Stockholm

Se bidragen i ”Plats för mig!” på Kulturhuset Stadsteatern

STOCKHOLM 14 oktober – 10 december 2014. Nu kan alla se bidragen till Statens konstråds webbtävling Plats för mig!

De visas på Lava Bibliotek & Verkstad på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm till och med 10 december 2014.

Tävlingsbidragen i ”Plats för mig!” på Kulturhuset Stadsteatern, 2014, foto: Inger Höjer Aspemyr.

Mer om ”Plats för mig!”

Xavier Veilhans ”Julian, 2014”, F 17 i Kallinge

RONNEBY oktober 2014. Till en räddningsstation vid Blekinge flygflottilj i Ronneby har Xavier Veilhan gjort skulpturen Julian, 2014 som förhåller sig till det militära, skala, synlighet och abstraktion. Det finns en humoristisk koppling mellan abstraktionen i figuren och det kamouflagemönster militärerna använder, förutom att de verkar helt i olika riktningar.

Just nu färdigställs monteringen på F 17, Kallinge i Ronneby, efter en lång transport från Frankrike.

Xavier Veilhan, Julian, 2014. Skulpturen Julian monteras på Blekinge Flygflottilj, F 17 Kallinge. Statens konstråds curator, Lotta Mossum. © Xavier Veilhan/2014, foto: Lotta Mossum.

Mer om Xavier Veilhans ”Julian, 2014”

Johan Thurfjell om processen med ”Egen ingång”

LUND 6 oktober 2014. ”Det jag sen tog med in i min egen process från dagarna på Råby ungdomshem var inte så mycket vad vi gjorde i verkstan utan vad jag såg och kände av i mellantiden. När vi fikade och käkade middag på avdelningen, i samtalen med killarna och på personalens internmöten”, konstaterar Johan Thurfjell i vår intervju med honom om processen med Egen ingång.

Foto: Michelle Roy.

Mer om ”Egen ingång” och hela intervjun med Johan Thurfjell

”The New Rules of Public Art” – 12 nya regler för offentlig konst

BRISTOL 13 december 2013. Från våra vänner Situations kommer The New Rules of Public Art. 12 nya regler som omdefinierar vad offentlig konst kan vara.

BC System, New Works Forever, Bristol, 2013. Photo: Georgina Bolton.

Mer om ”The New Rules of Public Art”

Toppbild – Konst händer tynnered Foto Ricard Estay