Skarpt och precist skär en form i betong genom grässlänten vid FSCN:s terrass som vetter mot Selångersån. Det låga murlika podiet kontrasterar mot de ”rufsiga” objekten som det bär upp.

Iwo Myrin har sedan några år arbetat med direkta bronsavgjutningar av ”platser”, av oartikulerade utsnitt eller lämningar av och i naturen. Grenar, svampar, mossor blir genom gjutningsprocessen transformerade till småskaliga topografiska studier av jordytan.

För Mittuniversitetet, institutionen för Fibre Science and Communication Network, FSCN har konstnären fortsatt sin undersökning av naturen men även inspirerats av institutionens inriktning på skogsindustriell forskning.

Genom utsnitten i form av avgjutningar av stubbar och död ved etablerar Iwo Myrin en lågmäld dialog mellan naturens långsamma kretslopp och vetenskapens utvecklingsiver. Och ställer frågan om arkitektonisk form och organisk materia är varandras motsatser eller speglingar. För alla att  fritt förhålla sig till och kanske finna svaret på.