Temat för Edward Jarvis svit målningar på F17 Kallinge i Ronneby är en strävan uppåt, en längtan som också möter ett visst motstånd. I huvudmålningen i den stora matsalen uppför barn på en äng en virvlande dans med drakar som cirklar uppåt i luften. Den minsta pojken far fram med utsträckta armar för att härmande upprepa drakjaktens rörelser. Symboler för flygande och flykt kan läsas som drömmar om en annan tillvaro. För barnets del kretsar kanske tankarna kring den åtråvärda vuxenvärlden.

Edward Jarvis fyller gärna sin bildvärld med stämningar inspirerade av äldre tiders bildkonst. Impulserna till detta projekt har kommit från italienskt kyrkomåleri, och då särskilt från Giotto och Piero della Francesca. Den stiliserade svarta fågeln på barnens drakar är exempelvis hämtad från just Piero della Francesca. Men dess forna uppgift som kraftsymbol i stridens hetta har fått ge vika för nya uppdrag. Fågelsymboliken står nog snarare för förmågan att lätt kunna färdas från ort till ort och att överbrygga till synes oöverstigliga hinder. Korpen som kikar in igenom fönstret på den lilla figuren i en målning går även att se som en budbärare – en helig ande som förmedlar liv, eller en aha-upplevelse om livet.

Växande och mognad innebär också att utsättas för prövningar och motstånd. Vissa djup kan man heller inte ta sig över utan att invänta den rätta tidpunkten. Det finns ett tydligt memento kring tiden som ett parallellt tema i målningarna. Kraniet och timglaset är klassiska symboler för vår utmätta tid här på jorden. Skatan i sin tur upphäver med sina löften om vingars flykt tidens och rummets bojor.

Det som förbinder livets olika skeden är en strävan. Vad vi söker får bli vars och ens hemlighet. Edward Jarvis ger oss en spelplan för tankarna och en möjlighet att reflektera kring hur det känns att leva.

Susanna Slöör