Sophie Totties permanenta verk för Filosofiska institutionens bibliotek består av sex takmålningar och tre mattor. De cirkelrunda målningarna är mattfernissade och utförda på borstat rostfritt stål. Mot en bakgrund i umbra framträder en distinkt teckning i vitt. Mattorna är handtuftade yllemattor med infälld reliefklippt teckning och håller samma dämpade färgskala som målningarna.

Verket har fått titeln Rundöga (Cyklop). Ett optiskt hjälpmedel att betrakta världen genom, något som avgränsar och förtydligar. Det kan vara en fördel när utgångspunkten är tankar och idéer som ryms inom ett bibliotek med historiska anor.

Filosofiska institutionen har sin plats i Lundagårdshuset, även kallat Kungshuset. Det uppfördes 1578-84 som residens för kung Fredrik II. Huset omnämns också som Gamla biblioteket, eftersom universitetsbiblioteket hade sitt säte här fram till 1907. Idag är det alltjämt ett bibliotek, men specialiserat inom filosofi.

Byggnadens mest pregnanta arkitektoniska detalj är trapptornets spiraltrappa. Ritningarna för tankarna till en kameralins, något som konstnären använt sig av i utformandet av verket. Trappan blir kamerans slutare och därigenom hela verkets nav. Mattorna och ett par takmålningar har variationer av detta motiv, medan de övriga målningarna rör sig vittfamnande kring olika ämnesområden:

Världsalltet åskådliggörs med Tycho Brahes uppfattning av universum, civilisationen med det forna Bagdads cirkulära stadsstruktur, det andliga med golvlabyrinten i Chartres och det kroppsliga med bilder av Venus trädgård ur Hypnerotomachia Poliphili från 1546. 

Verket erbjuder skärvor av tänkande i bilder. Takmålningarna står för intellektet och det andliga, mattorna ger visuell tyngd, medan trapphusets struktur både genomsyrar och förenar himmel med jord.

Åsa Nacking